Energi och näring:
Kroppen behöver energi och näring i rätt mängd för att man ska må bra. Kolhydrater, protein och fett i maten ger energi. Näringen består av vitaminer och mineralämnen.

Kolhydrater:
Kolhydrater är kroppens främsta energikälla. Kolhydrater är socker, stärkelse och fibrer. De tas upp olika snabbt i kroppen beroende på hur de är uppbyggda. Man brukar dela in kolhydrater i snabba och långsamma. Snabba kolhydrater höjer blodsockernivån på kort tid, medan långsamma kolhydrater ger en jämnare blodsockernivå.

Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen. 

Vi människor behöve få i oss mellan 250 och 300 gram kolhydrater om dagen. 

Fibrer:
Det finns två olika sorters fibrer och båda behövs.
- Lösliga fibrer löser sig i vatten och är bra för blodsockret och blodfetterna. Det gör att nyttiga bakterier trivs i magen. Lösliga fibrer finns i frukt, grönsaker och rotfrukter.
- Olösliga fibrer ger mättnadskänsla och substans för magen att jobba med. Olösliga fibrer finns i fullkornsprodukter, flingor och gryn.

Fett:
Fett behövs i kroppens alla celler och för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Fett motverkar också inflammationer och allergier i kroppen. Fett lagras i kroppen. Den vanligaste formen av fett i maten är s.k triglycerider. En triglycerid byggs kemiskt upp av glycerol och tre fettsyror. En fettsyra är en rad kolatomer som sitter ihop med olika kemiska sammansättningar. Beroende på hur de ser ut (dubbla eller enkla) delas fettet in i mättat, enkelomättat eller fleromättat fett. Mättat fett finns i bland annat mejeriprodukter, kött, bacon, choklad och bakverk. Enkelomättat fett finns i bland annat olivolja, rapsolja, avokado, nötter och kyckling. Fleromättat fett finns i fisk, skaldjur, valnötter och i vegetabiliska oljor som majsolja och solrosolja. Omättat fett är nyttigare än mättat fett eftersom att de kan påverka blodfetterna positivt. Blodfetterna kan sedan motverka sjukdomar i t.ex. hjärtat.

Fettsyrorna alfa och- linolensyra som är en omega-3-fettsyra, och linolsyra som är en omega-6-fettsyra. De kan kroppen inte tillverka själv så de måste tillföras via födan. Andra övriga fettsyror som man behöver kan kroppen tillverka själv.
 
En kvinna behöver få i sig ungefär 70 gram fett om dagen och en man behöver ungefär 90 gram.

Proteiner
Proteiner är kroppens byggstenar och behövs bland annat för musklerna och för att hormoner ska kunna bildas. Protein består av något som kallas aminosyror. De flesta kan kroppen bilda själv, men åtta av aminosyrorna måste vi få genom födan. Protein finns mest i fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. I vegetarisk mat är baljväxter som linser, ärter och bönor, de viktigaste proteinkällorna. Om man äter mer protein än kroppen behöver kan det inte lagras utan används i stället som energikälla eller omvandlas till fett som lagras i kroppen.

Vi människor behöver få i oss ungefär 50-60 gram protein per dag. (beroende på kroppsvikt)

Vitaminer
Vitaminer behövs bl.a. för kalkbalansen och ämnesomsättningen. B-vitaminerna och C-vitamin kallas vattenlösliga vitaminer (undantag för vitamin B12). De lagras inte i kroppen så därför måste man få i sig dagligen. Vitamin A, D, E och K kallas fettlösliga vitaminer och de kan lagras i kroppen. Vitaminer finns i nästan all mat.

Mineralämnen
Det finns omkring 20 mineralämnen med olika funktioner i kroppen. Järn och Kalcium är exempel på mineralämnen. Järn behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar och transportera syre från lungorna till kroppens celler. Kalcium behövs för nybildningen av ben, som pågår ständigt i kroppen.