Är det svårt att komma igång med träningen och det enda du egentligen behöver är en liten knuff på vägen? Jo, då kan nya träningskläder vara till hjälp

 

Kika gärna in på Team Sportias hemsida där du finner massor av fina och fräscha löparskor. Det finns alla möjliga former och färger: http://www.teamsportia.se/produkter/skor/damskor/loparskor

 

Behöver du en ny träningsväska? Eller kankse en ny vatten flaska? Då har nämligen Intersport det du söker: http://www.intersport.se/soksida/?q=vattenflaska#_suid=135167599027905528010571692499

Om du vill spara lite slantar i plånboken så har H&M både billiga och bra träningskläder. Du hittar träningslinnen, tränings bhar, springtights, shorts m.m: http://www.hm.com/se/subdepartment/LADIES?Nr=4294965461&cm_mmc=adwords-_-se-_-sport-_-tr%C3%A4ningskl%C3%A4der%20online&gclid=CM_P3vLR8LYCFat7cAod63YAtA#Nr=4294965461

 

- Undvik att ändra sömnvanor från dag till dag, det blir ofta svårt att somna eller vakna vid rätt tid. Om du går upp och går och lägger dig på samma tider varje dag (även under helgerna, då de flesta sover extra) kommer din biologiska klocka att anpassa sig till det, och det blir mycket lättare att somna och vakna snabbt.

 

- Den sista koppen kaffe, cola eller te bör drickas under tidig eftermiddag; koffein finns kvar i kroppen upp till 24 timmar efter intaget och tenderar att fragmentera sömnen, vilket gör den något mindre effektiv.

 

- Ta en promenand varje dag i dagsljus för att förstärka din biologiska rytm (och få lite motion).

 

- När du går och lägger dig, sluta oroa dig och planera. Trots allt, du kan inte lösa dina problem medvetet medan du sover, och efteråt kommer du att vara utvilad och mycket mer kapabel att hantera dem effektivt.

 

- Sov på en sval, mörk och lugn plats.

 

- När du vaknar, släpp in så mycket ljus som möjligt för att övertyga SCK* (ett system i hjärnan som reglerar vår dygnsrytm och reagerar på om vi ser är i ljus eller i mörker) om att det är dag och du skall vara pigg. 

 

- Sänk ljusnivåerna omkring dig gradvis innan du går och lägger dig, så blir det mer naturligt att somna.

 

- Sport och motion förbättrar sömnen, men kraftig kroppsansträngning ökar metabolismen vilket kan hindra sömnen; sporta därför inte alltför hårt på eftermiddagen och kvällen. Lagom ansträngning kan däremot vara sömn-befrämjande.

 

Källor: http://www.aleph.se/Projekt/Handbok/Somn.html

http://utvilad.se/battre-somn/

 

 

•  Att träna kan göra dig smartare! Forskning har visat att den som motionerar kan få fler hjärnceller och att hjärnans kapacitet ökar. Nybildningen av hjärnceller ökar i vissa delar av hjärnan, främst i dem som styr inlärning och minne. Förutom att du kan bli smartare minskar även risken för att drabbas av demenssjukdomen alzheimer.


• Det är inte nödvändigt att träna innan frukost. Många tror att det kan vara farligt eller meningslöst att träna utan att ha ätit, men det stämmer inte alltid. Lagrade proteiner, fetter och kolhydratsreserver finns lagrade i kroppen som den kan använda sig av. Man bör däremot äta efter träningen för att få bästa resultatet.


• Enligt brittiska och amerikanska forskare kan du genom att motionera 3 timmar i veckan göra dig 10 år yngre biologiskt.


• Träning gör dig glad! Att träna regelbundet gör att halten av signalsubstanserna dopamin och serotonin ökar i hjärnan. Serotonin stabiliserar humöret och minskar risken för att man ska hamna i depression. Dopamin ökar energin! Serotonin omvandlas även till melatonin, vilket är kroppens egna sömnhormon. Därför får du även bättre sömn av att träna!

KÄLLOR:
www.slv.se

 

Ätstörningar kan se ut på olika sätt. Man kan vara livrädd för att gå upp i vikt och knappt äta någonting alls eller äta ”fel”. Eller kanske  äta jättemycket när man är själv, men inget alls när man är med andra. Kanske försöker man göra sig av med mat som man har ätit genom att till exempel träna hårt eller kräkas, eller så kanske man gömmer mat. Oavsett hur ens ätstörning är, påverkar det ens relationer med andra och hur man tänker om sig själv. En ätstörning innebär alltid att man stör kroppens naturliga funktioner. Det påverkar också hur man mår och kan vara farligt för kroppen, och därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt. Det är oftast unga tjejer som lider av ätstörningar.

 

Kroppsuppfattning: När man har ätstörningar brukar man fokusera mest på vikten och hur kroppen ser ut. Man ser sin kropp på ett helt annat sätt, till exempel att man ser otränad ut, eller ser överviktig ut eller att andra kollar på ens kropp på ett konstigt sätt. Dessa tankar är en del av sjukdomen. 

 

Att vilja bli nöjd: Tjejer brukar oftast sätta upp olika mål för att få den ultimata drömkroppen, vilket kan leda till ätstörningar. Det kan börja med hur man ser ut eller brukar äta, men som leder till att man aldrig blir nöjd. Istället blir man fast i tankar kring kroppen och ätande, och känner sig ofta besviken, arg, misslyckad eller ful.  

 

Hälsa är något som påverkar oss på olika sätt, för vissa är det något väldigt väsentligt i vardagen och för andra är det inte lika viktigt. För att ta reda på om hälsans betydelse skiljer sig åt beroende på ålder så har vi frågat tre personer av olika åldrar på skolan och på stan, tre stycken hälsofrågor för att se om det finns någon skillnad. 

 

 

Birgitta Andersson 66 år: Ja det gör jag, eftersom jag inte rör på mig så mycket längre så har jag börjat tänkt på det mer och mer. Jag försöker undvika sötsaker så mycket som möjligt.

 

Cecilia Välijeesiö 31 år: Delvis, eftersom jag tränar mycket så känns det som jag kan äta mer vad jag vill, så det beror på. 

 

Vahan Petrosjan 17 år: Inte så mycket, jag tränar ju rätt ofta och då kan jag äta mer vad jag vill. Men om jag inte har tränat på ett tag tänker jag på det mer.  

 

Birgitta Andersson 66 år: Ca. 6 timmar

 

Cecilia Välijeesiö 31 år: Ca. 7-8 timmar

 

Vahan Petrosjan 17 år: Ca. 4-5 timmar 

 

Så, vilken slutsats kan man dra utav det här? Som vi ser så är träningsmängden hos den äldre damen är mindre än hos de två yngre förmodligen eftersom kroppen säger emot mer och inte orkar lika mycket när man blir äldre. Hur dessa personer tränar helst är också intressant då Vahan och Cescilias träning är mer instensiv än Birgittas. Detta tror jag beror på åldern men också på vilket skick ens kropp är i och vad man vill uppnå med sin träning. Vi ser också att de tänker mer på vad de äter när de inte tränar, men att det känns mer okej att äta lite onyttigare när de är aktivare. Sömn som är väldigt vilktigt skiljer sig ganska mycket hos de tre personerna, men detta tror jag inte har så mycket med ålder att göra utan att alla personer behöver olika mycket sömn då kroppen behöver återhämtar sig snabbare respektive långsamare beroende på vem det är. Jag tror alltså att kroppens välmående har mer betydelse än ålder när det gäller hälsa och träning.

För vem sa att ålder är ett hinder?

 

 

Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska gå till väga för att styrketräna. Är syftet att bygga muskler eller att gå ner i vikt så effektivt som möjligt? Om muskeltillväxt är målet ska man specialisera mot ett av dessa mål: 1. Öka sin explosiva max styrka - 2. Öka sin muskelvolym 

Självklart kompenserar dessa två alternativ varandra, man kan inte öka sin styrka nämnvärt utan att bli större, eller få större muskler utan att bli starkare.

Att träna sig till en starkkropp är ett av det bästa man kan göra för att bli så hälsosam som möjligt. En muskulös kropp kräver mycket energi, även i viloläge, därför är det en stor fördel att ha en muskulös kropp, eftersom det hjälper dig att även bränna fett och gå ned i vikt. De utsöndrar även testosteron och tillväxthormon, som också har en fettförbrännande och muskeluppbyggande effekt.

Det finns inga klara besked om vad som som är det bästa sättet att träna på för att öka sin muskelvolym, men många träningskunniga är eniga om vad som fungerar bra och inte.

När man gör övningar ska man försöka engagera hela kroppen så mycket man kan. Desto fler muskler man använder, desto mer muskelbyggande hormoner utsöndras i kroppen. Det är dessa hormoner som hjälper till att bränna fett och främja muskeltillväxt.

 

 

Styrketräning bedrivs vanligen genom att man väljer en övning som man genomför ett visst antal set av, och varje set innehåller ett antal repetitioner, eller reps. Antalet reps man utför ger olika resultat. 

1. 1-3 reps intervaller = tränar maximal styrka

3. 7-15 reps intervaller = tränar muskelvolym

Dessa övningar ska man göra med en långsam excentrisk fas (excentrisk = rörelsen då du sänker ned vikten). Denna fas ska helst ta 3-4 sekunder för bästa effekt. Eftersom detta sliter väldigt mycket på sina muskler kommer återhämtningen att ta längre tid, därför behöver man inte göra detta varje pass om man tränar ofta. Vilan mellan seten bör inte bli för långa om målet är att få stora muskler.

Vikten när man styrketränar för att öka sin muskelmassa bör inte vara mindre än att du orkar göra fler än 15 reps och inte så tungt att du inte klarar 10.

Man ska ha som regel att ha 2-3 dagars vila mellan träningspassen. Tillräckligt för att muskeln ska hinna återhämta sig men inte så mycket att den hinner bli utvilad.

 

KÄLLOR:
http://www.kosttips.se
Tidsskriften IFORM

skriven av: Martina Olsen

- Grönsaker (0,5 kg per dag) helst lite grövre grönsaker som broccoli, blomkål, vitkål, ärter, morötter och andra rotfrukter. De ger fibrer, C-vitamin och antioxidanter samtidigt som man blir mätt. 

- Frukt och bär (0,5 kg per dag). Kan gärna avsluta en vardagsmåltid eller ätas som mellanmål. De ger C-vitamin och fibrer och hjälper på så sätt kroppen att ta upp järnet i måltiden, och bidrar med mättnad.
- Gärna fisk tre gånger i veckan.
- Flytande margarin eller olja är att föredra i matlagningen

- Se till att få i er ca: 900 g kalcium per dag, ( ex: Naturell mjölk, fil och yoghurt) För bättre upptag av kalcium ska man äta D-vitamin

- välja fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris
- Salta med måtta.

- Välja nyckelmärkta varor. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma slag

- röra på sig minst 30 min varje dag


Källor:
www.1177.se
www.slv.se
skriven av: Martina Olsen

Vi känner oss alla ensamma då och då, det är en naturlig del av livet. Att vara för sig själv ibland kan vara positivt och utvecklande, men det är något annat än att känna sig ensam. Ibland kan ensamheten pågå en längre tid, bli extra smärtsam eller kännas bottenlös. Då finns det flera telefonjourer du kan vända dig till. Du kan också få råd hos din vårdcentral.

 

Nu för tiden har vi människor börjat vänja oss vid ett samhälle som aldrig sover. Öppettider utökar vilket får skiftarbete att bli vanligare. Idag jobbar nästan var fjärde anställd skift. Det är ganska mycket och det är kopplat till att vi ändrar vårt liv ganska fatalt när vi jobbar skift. Vi är vakna på natten, vi äter vid fel tidpunkt och vi blockerar melatonin, det hormon som bland annat skyddar mot cancer. Forskarna har kunnat se ett tydligt samband mellan oregelbundna arbetstider och metabolt syndrom som är en kombination av högt blodtryck, blodfettsrubbning, förhöjt blodsocker och bukfetma. Nyligen kom även en studie som visade att unga skiftarbetare hade ökad risk att drabbas av den neurologiska sjukdomen Multipel Skleros. Den biologiska klockan kommer att försöka väcka den som sover på dagen. Sömnen förkortas med i snitt en och en halv till två timmar per arbetsdygn. Det räcker för att man ska ha fått för lite sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.

 

De fördelarna som finns med skiftarbete är: Kortare arbetstid, längre sammanhängande ledighet, fritid på dagtid, högre lön.
Nackdelarna: Vissa negativa hälsoeffekter jag tar upp under (för en del - inte för alla), vissa problem med regelbundna sociala aktiviteter.

 

Effekter av oregelbundna arbetstider (med nattarbete):
50% ökning av risken för hjärt-/kärlsjukdom, mag-/tarmsjukdom, olyckor, sömnstörningar, trötthet,
osäkra effekter på psykisk sjukdom, sannolik koppling till bröst- och prostatacancer och inga säkra effekter på mortalitet/dödlighet. 

Infektioner

Diabetes

Depression

Utbrändhet

Olyckor

Fetma

 

Källor: http://www.suntliv.nu/

http://www.svt.se/nyheter/sverige/skiftarbete-ar-daligt-for-halsan

 

/Emina Besovic

 

Träning, kost och sömn är några av de viktigaste faktorerna till en bra hälsa. Men det finns faktiskt en till faktor som man inte tänker på men som har en större betydelse för din hälsa än vad du tror, nämligen luft. 

 

Ren luft är otroligt viktig för din hälsa då t.ex din hjärna behöver mycket syre för att bli klarare och prestera bättre vid träning men också prestera och orka under dagen. En liten signal till när man behöver syre till hjärnan är när man gäspar.

 

 

Frisk luft borde vara en självklarhet, men i dagens värld så är det inte det. Luftföroreningar orsakas mest utav industriella anläggningar, förbränning av t.ex olja och kol samt fordon och transporter av olika slag.

 

Vad har då detta för påverkan på vår kropp och hälsa? De vanligaste effekterna är att genom att andas in luft med många farliga partiklar så har människor med hjärt, kärl och lungsjukdomar större risk att bli sjukare, föroreningarna hämmar även lungornas utvecklig och ökar risken för sämre lungfunktion senare i livet. Enligt en undersökning av Göteborgs universitet så är 2 miljoner människors död en följd av föroreningar i luften, varje år.

 

Det just du kan göra för att förminska föroreningarna i luften är att åka mer kollektivt och ännu bättre är att ta cykeln om det är möjligt. En sak man kanske inte tänker på som hjälper till att minska föroreningarna är sopsortering och återvinning. Genom kompostering  återgår det organiska materialet och näringsämnena till kretsloppet och din luft likaså din hälsa blir mycket friskare. 

 

 

 

Många forskare håller med om att stretching bidrar till ökad eller förbättrad rörelseförmåga. Stretchingen försäkra oss också om att vi behåller rörligheten och att risken för skador minskar. Därför är det många, främst idrottare som t.ex. gymnaster, stretchar väldigt mycket. Dem vill öka rörligheten och minska risken för skador.

 

Viss forskning visar att stretching mellan övningar och efter träningen förbättrar träningens effektivitet. Med hjälp av stretching är det även möjligt att öka sin muskelstyrka med 20 %.

Beroende på vad du tränar är stretching olika bra. Alla typer av stretching passar inte för alla sporter. Därför bör du kolla upp om du bör stretcha eller inte för att nå det bästa resultatet för din träning. 

 

 

 

När ska man helst stretcha då? Före eller efter? Stretching gör faktiskt mer nytta om du gör det efter ditt träningspass. Det finns inget som säger att stretching före ett träningspass är farligt, men risken för att man sträcker sig ökar om man stretchar före en ordentlig uppvärmning.

 

En myt som många antagligen hört är att man ska stretcha för att minska risken för träningsvärk. Det finns ännu ingen forskning som visar att stretching ska förebygga detta. Stretching är däremot viktigt under rehabilitering. Eftersom rörligheten i leder och muskulatur försämras vid skador. Är man dock inte säker på om man bör stretcha eller inte ska man helst låta bli. Tycker man inte om att stretcha kan man låta bli, men om man gillar det ska man fortsätta. Visar det sig att en av metoderna utvecklar skador ska man använda den andra metoden.

 

 

Träning och kost är något som är väldigt viktigt för vår hälsa och för att få de bästa tipsen för bra välmående så passade jag på att fråga "PT Fia". Sofia "PT Fia" Sjöström är en kost och träningskonsult och hon driver b.la. Sveriges populäraste hälso- och träningsblogg, tryck HÄR för att komma till den.  

 

Enkelt sagt så är det en kombination av regelbunden aktivitet och
regelbundna och nyttiga måltider. Alltså träna eller rör på dig på något sätt varje dag, chocka kroppen

Energi och näring:
Kroppen behöver energi och näring i rätt mängd för att man ska må bra. Kolhydrater, protein och fett i maten ger energi. Näringen består av vitaminer och mineralämnen.

Kolhydrater:
Kolhydrater är kroppens främsta energikälla. Kolhydrater är socker, stärkelse och fibrer. De tas upp olika snabbt i kroppen beroende på hur de är uppbyggda. Man brukar dela in kolhydrater i snabba och långsamma. Snabba kolhydrater höjer blodsockernivån på kort tid, medan långsamma kolhydrater ger en jämnare blodsockernivå.

Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen. 

Vi människor behöve få i oss mellan 250 och 300 gram kolhydrater om dagen. 

Fibrer:
Det finns två olika sorters fibrer och båda behövs.
- Lösliga fibrer löser sig i vatten och är bra för blodsockret och blodfetterna. Det gör att nyttiga bakterier trivs i magen. Lösliga fibrer finns i frukt, grönsaker och rotfrukter.
- Olösliga fibrer ger mättnadskänsla och substans för magen att jobba med. Olösliga fibrer finns i fullkornsprodukter, flingor och gryn.

Fett:
Fett behövs i kroppens alla celler och för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Fett motverkar också inflammationer och allergier i kroppen. Fett lagras i kroppen. Den vanligaste formen av fett i maten är s.k triglycerider. En triglycerid byggs kemiskt upp av glycerol och tre fettsyror. En fettsyra är en rad kolatomer som sitter ihop med olika kemiska sammansättningar. Beroende på hur de ser ut (dubbla eller enkla) delas fettet in i mättat, enkelomättat eller fleromättat fett. Mättat fett finns i bland annat mejeriprodukter, kött, bacon, choklad och bakverk. Enkelomättat fett finns i bland annat olivolja, rapsolja, avokado, nötter och kyckling. Fleromättat fett finns i fisk, skaldjur, valnötter och i vegetabiliska oljor som majsolja och solrosolja. Omättat fett är nyttigare än mättat fett eftersom att de kan påverka blodfetterna positivt. Blodfetterna kan sedan motverka sjukdomar i t.ex. hjärtat.

Fettsyrorna alfa och- linolensyra som är en omega-3-fettsyra, och linolsyra som är en omega-6-fettsyra. De kan kroppen inte tillverka själv så de måste tillföras via födan. Andra övriga fettsyror som man behöver kan kroppen tillverka själv.
 
En kvinna behöver få i sig ungefär 70 gram fett om dagen och en man behöver ungefär 90 gram.

Proteiner
Proteiner är kroppens byggstenar och behövs bland annat för musklerna och för att hormoner ska kunna bildas. Protein består av något som kallas aminosyror. De flesta kan kroppen bilda själv, men åtta av aminosyrorna måste vi få genom födan. Protein finns mest i fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. I vegetarisk mat är baljväxter som linser, ärter och bönor, de viktigaste proteinkällorna. Om man äter mer protein än kroppen behöver kan det inte lagras utan används i stället som energikälla eller omvandlas till fett som lagras i kroppen.

Vi människor behöver få i oss ungefär 50-60 gram protein per dag. (beroende på kroppsvikt)

Vitaminer
Vitaminer behövs bl.a. för kalkbalansen och ämnesomsättningen. B-vitaminerna och C-vitamin kallas vattenlösliga vitaminer (undantag för vitamin B12). De lagras inte i kroppen så därför måste man få i sig dagligen. Vitamin A, D, E och K kallas fettlösliga vitaminer och de kan lagras i kroppen. Vitaminer finns i nästan all mat.

Mineralämnen
Det finns omkring 20 mineralämnen med olika funktioner i kroppen. Järn och Kalcium är exempel på mineralämnen. Järn behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar och transportera syre från lungorna till kroppens celler. Kalcium behövs för nybildningen av ben, som pågår ständigt i kroppen.

Sömn är det grundläggande för vår hälsa och behövs för att kroppen ska kunna återhämta sig. Som vuxen bör man sova 6-9 timmar och som barn flera timmar. När man sover minskar hjärnans ämnesomsättning, kroppstemperaturen sjunker med en halv grad och pulsen och andningen blir långsammare. Allt detta gör att hela kroppen vilar när man sover.

Om man sover normalt rör man på sig 30–40 gånger varje natt. En del personer gnisslar tänder, rullar med huvudet, pratar eller går i sömnen.

Tränar man aktivt så är sömn ännu viktigare för kroppen. Vi kan ta och jämföra det med eld. Eld har en brandtriangel som visar att varje hörn i triangeln är beroende av de andra hörnen. 

 

 

 

De allra flesta vet att en god hälsa är väldigt viktigt, men alla kanske inte vet vilka de viktigaste faktorerna för en bra hälsa är och vilka faktorer som bidrar mest till ohälsa. Den fysiska hälsan påverkar ju även den psykiska hälsan men hur?

För att ta reda på detta så frågade jag doktor Bo Ericsson som är barneurolog och hälsorådgivare på Astrid Lindgrens barnsjukhus. 

 

1, Vilka är de viktigaste faktorerna till en bra hälsa?

De viktiga faktorerna skulle nog vara att man har tillgång till sjukvård och medicinforskningens utveckling. En bra livsmiljö påverkar också mycket då bra luft och möjlighet till mycket utevistelse och fritidsintressen är bra för din både fysiskt och psykiskt. Sömnen är väldigt viktig för att kroppen ska få en chans att återhämta sig efter dagen och är avgörande hur vi ska fungera när vi vaknar. REM-stadiet (rapid eye movement) under sömnen är väldigt viktig då det är när vi drömmer och är väldigt viktig för minnet.   

 

2, Vilka är de sämsta faktorerna som leder till ohälsa?

De sämsta faktorerna måste nog vara droger och då menar jag även cigaretter och alkohol. Även fetma påverkar kroppen väldigt dåligt då biverkningarna är t.ex högre risk för infektioner och blödningar, försämrade organ, högt blodtryck, sömnproblem, muskel- och ledbesvär och hos kvinnor leder fetma till infertilitet, minskad chans att få barn. 

 

3, Hur beror psykisk och fysisk hälsa av varandra?

De har väldigt stor betydelse för varandra men jag kan ta upp den mest vanliga åkomman. Det är att ganska många människor som lider av fetma eller har några extra kilo mår sämre i sig själva och får b.la. ett sämre självförtroende. Det gör att vissa upplever sig själva som fula och känner att de inte blir "bemötta" på samma sätt som smala människor blir vilket påverkar ens psykiska hälsa väldigt mycket, detta leder även till en sämre livskvalité.

 

4, Vilken roll har hälsa i ett välfungerande samhälle?

Grundförutsättningen är att ha en välmående befolkning. Ohälsa ger minskad arbetskraft så färre måste försörja fler, man får höga kostnader för sjukvård, terapi, sjukvårdsbidrag och sjukpensionering.

 

/Lovisa

 

 

Nästan all mat är bra kost men man måste hitta en balans som ger tillräckligt med näring och energi. Energin är kroppens bränsle som behövs för att kroppen ska fungera. Energin kommer från kolhydrater, protein och fett. För att man ska få i sig den energi och näring man behöver är det bra att äta frukost, lunch och middag. Det är också bra att få i sig något litet mål mellan varje stora mål, vilket kallas att äta regelbundet. Regelbundna mål gör att man håller en jämn nivå på blodsockret och inte blir hungrig. Det är också bättre för matsmältningen.

Visste du att

• Du blir mer sugen på onyttigheter om du är stressad.

• Det går åt lika mycket energi (kcal) för kroppen att gå 10km som att springa samma sträcka? Löpning har dock massa fördelar för kroppen som inte promenad har t.ex att man får bättre kondition av löpning. 

• Träning är bra för den mentala hälsan, genom sin förmåga att skydda från depression och ångest.

• Man kan stretcha sig snabbare, då en bättre rörlighet i höftböjare och baksida lår gör så man får längre löpsteg och tjänar någon extra cm varje steg. Det kan bidra till att man blir en snabbare
  löpare!